Om oss

I början av 2021 valde EwaCarin Ekberg att starta TMDCare för att kunna erbjuda kliniker, skolor, patienter och elever beteendepåverkande behandlingar för TMD smärta.

Jag är specialisttandläkare i Bettfysiologi och verksam som professor vid avd för Orofacial Smärta och Käkfunktion, Odontologiska fakulteten i Malmö.

Sedan ett antal år tillbaka har jag i kliniken och forskningen fokuserat på barn och ungdomar med smärta och funktionsstörningar i käksystemet. Jag leder idag ett internationellt projekt för att utveckla diagnostiska kriterier för barn och ungdomar. Ett annat fokus har varit att utveckla smärtskola för ungdomar, som genomförs vid platsbesök eller digitalt.

Genom åren är jag författare till ett 50-tal vetenskapliga publikationer. Forskningen har fokuserat på effekten av olika typer av bettskenor och bettslipning vid TMD, samt käkledsspolning vid käkledslåsning. Ett annat fokus har varit att studera förekomsten av TMD hos för tidigt födda barn, ungdomar och vuxna med bettfel samt hos vuxna individer i Skåne.

Vår idé

Ständigt kommer det rapporter om att både ungdomar och vuxna mår allt sämre. Både psykosocial ohälsa som smärttillstånd ökar.

TMDCARE AB erbjuder digitala beteendepåverkande behandlingar för smärta i ansikte och käkar för ungdomar och vuxna. Beteendepåverkande behandlingar har visat sig ha en gynnsam effekt på konsekvenser av smärta och stress.

Vi hjälper patienter att ta ett steg från en vardag präglad av smärta och stress till ett mer harmoniskt liv.

Vad är TMD smärta?

Kronisk smärta förekommer hos ca 20% av den vuxna befolkningen I Europa. Kvinnor har både oftare och svårare smärtor än män. Smärta utgör ett personligt lidande med nedsatt hälsa och försämrad livskvalitet. Orofacial smärta inkl TMD-smärta är den tredje vanligaste smärt-lokalisationen efter smärta i rygg och knän.

TMD är en internationell term för smärta i ansikte och käkar samt käkfunktionsstörningar. TMD-smärta hos vuxna har en prevalens på 10-15%. I en systematisk artikel från 2019 rapporterades en prevalens på TMD-smärta på 4-32 % hos ungdomar. Samtliga ingående artiklar hade använt sig av validerade frågor på TMD smärta. Från 13 års ålder blir TMD-smärta betydligt vanligare hos flickor än hos pojkar.

Behovet av vård mot käksmärta är ca 5 – 10% av ungdomarna. Olyckligtvis visar studier att enbart en liten del av dessa patienter får behandling. Dessutom har det visat sig att obehandlad TMD-smärta som ungdom har tre gånger större risk för att bibehålla och försämra besvären i vuxen ålder. Därför är det viktigt att identifiera och tidigt behandla ungdomar med TMD-smärta. Kronisk smärta hos ungdomar har konsekvenser för den enskilda individen, familjen, och samhället.

Kronisk TMD-smärta hos ungdomar har stora negativa konsekvenser för individens allmänhälsa, livskvalitet, skolarbete och övriga dagliga aktiviteter. Exempel på detta är nedstämdhet, ångestproblematik, bristande skolgång, att inte fullfölja sin skolgång, isolera sig från familjen och vänner samt en bristande förmåga att utvecklas till en ansvarstagande vuxen som kan bidra till att utveckla samhället.

Både ungdomar och vuxna patienter hanterar smärta på mycket olika sätt. Aktiv smärthantering med självförtroende och upplevd kontroll över smärtan, i kontrast till katastroftänkande, är faktorer som skyddar mot utveckling av kronisk TMD-smärta. Ett ökande antal studier indikerar att ett biopsykosocialt, evidensbaserat och patientcentrerat tillvägagångssätt är mer effektivt än den traditionella sjukdomscentrerade tillvägagångssättet, speciellt vad gäller behandling av kronisk smärta. Det finns således stark evidens att beteendeorienterad behandling är effektiv för att minska kronisk smärta. Eftersom psykologisk stress är en av de viktigaste etiologiska faktorerna bakom käksmärta har beteendeförändrande behandling rekommenderats av Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

De tre digitala behandlingsprogrammen (ESS-ungdom, IBT-ungdom, IBT-vuxen) har en ansats av beteendepåverkande terapi. Beteendepåverkande terapi omfattar patientundervisning, kognitiva tekniker, avslappningsövningar, rörelseövningar och smärt- och stresshantering. Sådan behandling är därför patientcentrerad och -aktiverande och syftar till att förändra patientens beteende.

Ett vanligt alternativ till beteendepåverkande behandling är behandling med bettskena. Den stora skillnaden mellan beteendepåverkande behandling och bettskena är att den förstnämnda ger en mer långsiktig effekt eftersom den riktar sig till orsaken till smärtan, medan bettskenan är mer en symptomatisk behandling. En annan stor skillnad är att den beteende påverkande behandlingen sköts digitalt och är mer kostnadseffektiv än behandling med bettskena.